så onödigt
Hejsan pussisar, förlåt om ni kände er lite nonchade igår. Men igår och idag har varit så jävla jobbiga. Jag får förklara någon annan gång.
Ni vet hur någon kan få en att känna sig värdelös? Man tycker man har gjort något bra, eller man kände sig inte helt bekväm i situationen heller. Också får man en kommentar som bara är så onödig. Så onödig. Personen som gav den bara sa det som hastigast för att vara lite elak men glömmer bort det direkt. Jag brukar kunna ta sånt, jag är den kaxiga tjejen som aldrig släpper på sin stenhårda yta, och som brukar känpa för att andra, svagare (jag vet, men alla är ju inte så okej med sig själv), inte ska behöva må skit eller börja gråta av sånna kommentarer. Så idag skrattade jag bara, som jag brukar. Men jag mådde inte bra. Så jag bad att få gå på toa. Och på vägen in till toan bara kände jag att jag ville kräkas. Jag satt lutad mot den äckliga toasitsen en lång stund, och jag tror faktiskt jag svimmade av en stund för jag kommer inte ihåg hur länge jag satt där. Men detta gjorde mej besviken. Visst det var ju inte bara kommentaren som fick mig att bryta samman, men detta ska inte få hända mig. visst, jag är ju bara männsklig.. men.
Jag vet att jag är invecklad, men detta är allt ni får idag. Puss
Ni vet hur någon kan få en att känna sig värdelös? Man tycker man har gjort något bra, eller man kände sig inte helt bekväm i situationen heller. Också får man en kommentar som bara är så onödig. Så onödig. Personen som gav den bara sa det som hastigast för att vara lite elak men glömmer bort det direkt. Jag brukar kunna ta sånt, jag är den kaxiga tjejen som aldrig släpper på sin stenhårda yta, och som brukar känpa för att andra, svagare (jag vet, men alla är ju inte så okej med sig själv), inte ska behöva må skit eller börja gråta av sånna kommentarer. Så idag skrattade jag bara, som jag brukar. Men jag mådde inte bra. Så jag bad att få gå på toa. Och på vägen in till toan bara kände jag att jag ville kräkas. Jag satt lutad mot den äckliga toasitsen en lång stund, och jag tror faktiskt jag svimmade av en stund för jag kommer inte ihåg hur länge jag satt där. Men detta gjorde mej besviken. Visst det var ju inte bara kommentaren som fick mig att bryta samman, men detta ska inte få hända mig. visst, jag är ju bara männsklig.. men.
Jag vet att jag är invecklad, men detta är allt ni får idag. Puss
Kommentarer
Trackback